Sverige ett smörgåsbord för ligor

29 januari 2018

På dagens Industri Debatt 27 januari skriver Mats Galvenius, vd Larmtjänst, vVd Svensk Försäkring och Christina Lindenius vd Svensk Försäkring om den oroande utvecklingen kring vardagsbrott och den ökande otryggheten.

Försäkringsbranschen oroas över utvecklingen med ouppklarade vardagsbrott och en ökande otrygghet. Det är bra att det förefaller råda politisk enighet om att stärka polisens förmåga. Men det kommer inte att räcka. Det behövs långtgående åtgärder som involverar alla delar av samhället – även näringslivet.

Under 2017 anmäldes nästan 1,5 miljoner brott visar statistik från BRÅ. Andelen brott som klaras upp har sjunkit under lång tid och är nu nere på rekordlåga 13 procent. För många av de vardagsbrott som också blir försäkringsärenden, t.ex. skadegörelse, stölder och bedrägerier, är uppklarandegraden nära noll.

Utvecklingen påverkarmänniskors känsla av trygghet och tillit i samhället. Enligt Brås senaste trygghetsundersökning uppger 29 procent av befolkningen att de i stor utsträckning oroar sig över brottsligheten i samhället. Andelen har ökat med 10 procentenheter på bara ett par år. Särskilt kvinnor upplever ökad otrygghet.

Försäkringsbolagen möter brottsutsatta personer i sin dagliga verksamhet. Bland kunderna är frustrationen stor över att polisen tvingas prioritera bort utredningar av vardags­­brott. Försäkringsbranschen är särskilt oroad över följande tre trender.

Gängkriminalitet i utsatta områden. Vi ser en ökad polarisering av brotts­utvecklingen mellan olika bostadsområden. Polisen har identifierat 61 utsatta områden med allvarlig brottslighet och svåra socioekonomiska förhållanden. 23 områden pekas ut som särskilt utsatta. De karaktäriseras av allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen, svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag och parallella samhällsstrukturer. I dessa områden är otryggheten särskilt stor och vardagsbrottslighet i form av inbrott, rån, bilbränder och skadegörelse är hög. Försäkringsbranschen gör sitt yttersta för att fortsätta erbjuda heltäckande försäkringslösningar till kunder i alla områden. Men butiksägare i brottsutsatta områden som återkommande utsätts för rån och inbrott kommer att få svårt att teckna en försäkring som ger skydd mot sådana händelser om inte utvecklingen vänder. Försäkringskollektivet kan inte bära de kostnader som uppstår i kölvattnet av att samhällsfunktioner som polis, räddnings­tjänst, postutdelning, parkerings­övervakning och bibliotek överger de utsatta bostadsområdena. I dessa områden måste alla goda krafter upprätthålla närvaro. Vi kan lära mycket av de metoder som framgångsrikt användes för att minska brottsligheten i New York. En viktig komponent har varit att etablera en strukturerad samverkan mellan polis, fastighetsägare, skola, myndigheter och näringsliv i varje bostadsområde.   

De internationella stöldligorna ser Sverige som ett smörgåsbord. Ligorna står för en allt större andel av exempelvis bostadsinbrott, fordons- och bildelsstölder, båtmotorstölder, stölder från jordbruk och inbrott på byggarbetsplatser. Svensk Försäkring uppskattar att stöldgods till ett värde av mellan 1-2 miljarder kronor förs ut ur landet varje år. För att bekämpa stöldligorna krävs helt andra insatser, t.ex. uthållig spanings- och underrättelseverksamhet, strategisk bevakning av utförselvägar, effektiva rutiner för spårning av stulet gods, befogenhet för tullen att ingripa mot utförsel av stöldgods, bättre internationell samverkan och skärpta straffpåföljder.  

Bedrägeribrotten har femdubblats under det senaste decenniet. De bedrivs ofta i organiserad form, till exempel genom bluffakturor, id-kapningar och IT-bedrägerier. Bedrägerier mot de offentliga välfärdssystemen blir allt mer sofistikerade vilket spiller över på de kompletterande – och ibland lagstadgade - privata försäkrings­systemen. Samordnad analys av information från utbetalande myndigheter och försäkringsföretag skulle väsentligt förbättra förutsättningarna att förhindra organiserade bedrägerier. Det råder dock en akut brist på specialistkompetens inom polisen för utredning av dessa brott. Inom försäkringsbranschen är frustrationen stor över att inte ens storskaliga och organiserade bedrägerihärvor utreds. En grundförutsättning för att motverka bedrägerier är att skapa bättre ordning på människors identiteter. Samordningsnummer används i organiserade bedrägerier mot välfärden. Samordningsnummer används även för omfattande bedrägerier med s.k. målvaktsbilar, vilka i slutändan belastar försäkringsbranschen med stora kostnader. 

Det finns inga enkla lösningar men vi behöver kavla upp ärmarna och ta tag i problemen. Det är hög tid att politiken och näringslivet gemensamt agerar för att bromsa denna utveckling! 

Trygghet och brottsbekämpning är högaktuella frågor som väcker starka känslor. Allt högre krav ställs på samhällets förmåga att hantera brottslighet. Genom Trygghetskommissionen vill försäkringsbranschen bidra med ökad kunskap och konkreta lösningar i denna fråga. 

Svensk Försäkring tillsatte 2017 Trygghetskommissionen. Under ledning av Fredrik Reinfeldt ska den oberoende kommissionen analysera utvecklingen av vardagsbrottsligheten för att under juni 2018 föreslå konkreta åtgärder för att motverka brottslighet och minska otryggheten i samhället.

Christina Lindenius, VD, Svensk Försäkring

Mats Galvenius, vVD, Svensk Försäkring, VD Larmtjänst

Debattartikel Dagens Industri 27 januari 2017

Glömt lösenord
Ange användarnamn. Ange lösenord.

Bli ny användare

Här kan du som jobbar med försäkring och utredning av brott registrera dig för att ta del av våra extranätssidor. Har du frågor om inloggning och lösenord maila webmaster@larmtjanst.se Extranätssidorna omfattas inte av utgivningsbeviset.

Registrera

Ange din registrerade e-postadress för att få ett nytt lösenord skickat till dig.

Byt ditt lösenord här