Seminarium om internationella stöldligor i Almedalen

"Ett skepp kommer lastat med stöldgods från Sverige", så löd titeln på det seminarium som Larmtjänst arrangerade den andra juli i Almedalen.  Enligt en rapport som NOA (Nationella Operativa Avdelningen) publicerade i våras framgick det tydligt att de internationella brottsnätverkens påverkan på brottsutvecklingen i Sverige har ökat stadigt de senaste åren. Brottsligheten har blivit mer avancerad och fått större geografisk spridning och bedrivs idag över i stor sett hela landet. 

- Vi vet att de är väldigt aktiva i Sverige och Sverige är ett av de länder i Europa som är mest utsatt för dessa stölder, sa Mats Galvenius, vd Larmtjänst.

Exempel på attraktivt gods som stöldligorna är ute efter är exklusiva bilar, bildelar, entreprenadmaskiner, maskintillbehör, hemelektronik, diesel och båtmotorer.

- Varje år försvinner det försäkrat gods för ca 1,3–1,8 miljarder kronor ut ur Sverige. Lägger vi till det gods som även är oförsäkrat, ex butikstölder och stölder från byggarbetsplatser, så kan vi troligtvis fördubbla den siffran, sa Mats Galvenius.

Enligt Mats går det att göra något åt problemet och drog ett exempel med stölder av bildelar som ökade rejält under 2016–2017. Under 2017 gjorde polisen i Stockholm riktade insatser mot denna brottslighet vilket resulterat i att stölderna av bildelar nästan halverades under 2018. Under 2019 har dessa stölder fortsatt att minska.

- När Polisen kraftsamlar och gör något åt problemet så ser vi goda resultat, sa Mats Galvenius.

Mats Galvenius, vd Larmtjänst. 

Ann-Marie Orler, chef för den internationella enheten på Polisen, pratade om det regeringsuppdrag som Polisen har tillsammans med Tullverket och Kustbevakningen. Uppdraget går ut på att göra Sverige mindre attraktivt för internationella stöldligor. Hon berättade att man har tittat på hur andra länder i Europa jobbar mot problemet för att se om man kan dra nytta av deras lärdomar och därefter undersöka om det är något som går att applicera i Sverige. Hon berättade bl.a. att man i ett pilotprojekt kommer att testa att ta in en polis från ett av de länder som många av de internationella stöldligorna kommer från. Detta har visat sig vara effektivt i exempelvis Tyskland.

Efter Mats och Ann-Maries anförande fick en paneldebatt bestående av Fredrik Lundh Sammeli, ordf. i justitieutskottet (s), Johan Pehrson riksdagsledamot (L), Ann- Marie Orler, Polisen och Ann Hassel Tano, Utredningschef, Länsförsäkringar, försätta diskussionen.

Johan Pehrson menade att det internationella samarbetet är väldigt viktigt men att man även måste se över metoderna för att komma åt ligorna samt som straffen är relevanta.

- Så länge brottsvinsterna är stora och konsekvenserna är små så kommer problemet att fortsätta, sa han.

Ann Hassel Tano pratade om den otrygghet som deras kunder känner: Kommer min båtmotor ligga kvar imorgon?

- Det börjar gå mot att man måste välja utifrån om något är stöldbegärligt eller inte, sa hon.

Ann föreslog att man skulle ta samverkan ett steg längre och införa en gemensam myndighet, en gränsmyndighet, för att kunna jobba mer effektivt. Dock fick hon inte medhåll från Fredrik Lundh Sammeli.

- Vi kommer inte lösa problemet med fler eller färre myndigheter utan måste jobba utifrån det vi har, sa han.

På frågan om att öka Tullverkets befogenheter att kunna stoppa utförsel av stöldgods svarade Fredrik att det inte är uteslutet att ändra myndighetens befogenheter men det är inget som ännu landat i beslut. Om något sådant skulle ske måste man förstärka Tullverkets resurser eftersom de redan nu har stora resurskrävande uppdrag såsom vapensmuggling, narkotikasmuggling och människosmuggling.  

Fr. v: Fredrik Lundh Sammeli, Johan Pehrson, Ann Hassel Tano, Ann- Marie Orler och Per Norström. 

På frågan om hur problemet med internationella stöldligor ser ut om fem år så svarade Johan att han var orolig för vad digitaliseringen kan göra och att problemet eventuellt kan se ännu värre ut då. Fredrik påtalade åter vikten i samarbete för att kunna jobba mer effektivt men konstaterade även att om vi ska kunna möta verkligheten så måste det till fler resurser.